Mikael Isacson. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2012, s. 114-115.
I det Missale som gavs ut på Artos förlag 2008 finns bland mycket annat förslag på bibelläsningar för vardagsmässan. Dessa har nu redigerats i en volym, likt en evangeliebok, med titeln Lektionarium (Artos). Boken ger möjlighet att under veckans mässor följa kyrkoåret och samtidigt utlägga och reflektera över ett större urval av texter än de som finns medtagna i Den svenska evangelieboken.
Evangelieboken ger anvisningar vilka bibeltexter som ska läsas på söndagar. Någon motsvarande reglering finns inte för vardagens mässa. I många fall väljs nog bibeltexterna från föregående söndag. Det ger möjlighet att följa kyrkoåret, men har nackdelen att bibeltexter som inte kunnat medtas i EB blir olästa och inte utlagda. I värsta fall läses endast ett kort bibelord som får fungera som utgångspunkt för beredelseordet.
Att läsa Bibeln, reflektera över den och utlägga den skänker kyrkan liv och glädje. Det kan ske i många olika sammanhang, inte minst då Guds folk samlas till gemensam gudstjänst. Där kan kyrkan – Kristi kropp i världen – ta emot Guds tilltal i gemensam bön om den helige Andes ledning.
När Jesus slår följe med lärjungarna till Emmaus (Luk 24) utlägger han bibelordet med sig själv i centrum; han förklarar vad det står om honom i skrifterna ”med början hos Mose och alla profeterna”. Därefter inbjuds han till lärjungarnas måltid, men det är han själv som läser tackbönen, bryter brödet och ger åt dem. Här känner vi igen mässans två huvudpunkter: läsningen av Guds ord, ofta med utläggning, samt nattvardens måltid. När Jesus bryter brödet känner de två lärjungarna igen honom, och de återvänder genast till de andra lärjungarna i Jerusalem. När vi lyssnar till Ordet och bryter brödet, kan också våra ögon öppnas för Skriftens mening och vi känna igen den Uppståndne. Så kan vi allt djupare lära känna Kristus och hans kärlek till världen, och vi kan, liksom lärjungarna, fråga oss: ”brann inte våra hjärtan när han talade till oss … ?”.
Liksom i en högmässa bör även vardagsmässan firas med en struktur där mässans två huvudpunkter ‒ Guds ord och Måltiden ‒ tydligt framgår. För varje mässa finns i lektionariet därför två förslag till bibeltexter: en gammaltestamentlig text eller epistel samt ett evangelium; kompletterat med en psaltarpsalm och en vers före evangeliet. Texter som inte återfinns i Den svenska evangelieboken har premierats i urvalet, med vissa undantag för texter som är betydelsefulla i evangelierna eller karaktäristiska för en kyrkoårstid.
I Lektionarium finns följande material:
För Advent, Jul t.o.m. Tjugondedag jul, Fastan samt Påsktiden finns textförslag för varje dag (måndag till lördag). För senare delen av Fastan och hela Påsktiden är evangelietexterna hämtade ur Johannesevangeliet.
För den ”gröna” delen av kyrkoåret – trettondedagstiden, förfastan och trefaldighetstiden – ges tre olika serier, vardera baserad på ett av de synoptiska evangelierna (Matt, Mark och Luk). Dessa serier ger möjlighet att följa ett enskilt evangeliums framställning av Jesu liv och verksamhet och att uppmärksamma dess karaktäristiska drag. Då födelse- och passionsberättelserna tillhör kyrkoårets stora högtider, är de utelämnade. Varje serie består av textförslag för 34 mässor. De är avpassade att användas 14 januari – Fettisdagen och sedan tas upp igen tisdagen efter Pingst, för att avslutas veckan efter Domssöndagen (detta omfattar maximalt 34 veckor). Naturligtvis kan man använda serien även på andra sätt, men de första perikoperna handlar om Jesu dop och de sista kretsar kring eskatologi. Någon motsvarande serie föreslås inte för Johannesevangeliet, eftersom detta evangelium utgör stommen i textförslagen för passionstiden och påsktiden. Den församling som vill läsa Johannes under de ”gröna” tiderna kan enkelt hämta läsningar därifrån.
Textförslag för helgondagar och för andra särskilda tillfällen, t.ex. kyrkmässa och de kristnas synliga enhet.
Förutom material för vardagsmässan finns även evangeliernas passionshistorier fördelade på tre röster. Dessa kan användas på Palmsöndagen och Långfredagen eller i andakter under fastan. Därtill finns också läsningar för påskvakan (påsknattens mässa).
Som redaktör för Lektionarium är det min förhoppning att utgivningen ska bidra till att Guds ord blir läst och utlagt i Svenska kyrkans församlingar ‒ även i vardagsmässan ‒ så vi kan känna igen Kristus och våra hjärtan sättas i brand.